Luktar inte bajs och vill ha pimptips

Nu har jag varit utan smak och lukt i en veckas tid. Det har helt klart sina fördelar: viktnedgång, känner inte hur illa blöjhinken luktar, känner inte när någon släpper sig i närheten, har inget begär efter god mak och sötsaker. Nackdelarna är dock flera: Kan inte förlusta mig i semlor och njuta av det, känner inte att jag själv luktar skunk och framförallt upptäcker jag att Ylva har bajsat aaaallldeles försent... Det är inte bra när bajset börjat torka in.

För övrigt har jag packat upp min nya jobbmobil i kväll, det är en exakt likadan som jag redan har. Någon som har tips på hur de ska pimpas så jag kan skilja dem åt?

Så otroligt trist livet blev helt plötsligt... utan smak

I vanliga fall är en kopp te och kardemummaskorpor bland det bästa som finns. Men inte nu längre. Sedan i söndags har jag noll och intet smak eller luktsinne kvar. Hela livet blev grått och trist och jag kan snabbt konstatera att det måste vara det värsta sinnet att förlora... Jag äter för att jag är hungrig, inte för att det är gott. Det är en tankeställare och en ny diet kanske??

Mitt i snorträsket

Vabbade två dagar förra veckan. Först blev yngsta sjuk med feber och snor, tätt följd av Astrid, som följdes av Maken för att sedan drabba mig. Jag skojar inte, vi har säkert förbrukat 30 förpackningar med näsdukar denna vecka. Barnen får gå på dagis i morgon, men själv kanske jag borde vara hemma. Blir ingen zumba i morgon kväll i alla fall. Trycket är för tungt i huvudet och i bröstkorgen...

Nya fredagsnöjen och storleken har faktiskt betydelse

I fredags hade vi en skojig dag. Med två små barn ligger inte ribban så högt vad gäller att ha skoj. Vi började med Öppna förskolan i en timme. Bättre än Leos lekland tycker Astrid. Vidare till Sri Lankesisk restaurang för lunch. Vi har tur som har snälla barn som faktiskt sköter sig på restaurang. Sedan vidare de sex milen mot stan för att där gå och storshoppa på Jula! Tjoho! Det var skojigt. Det säger lite om hur skoj vi har det till vardags.. ;-) Det slog mig då att det saknas sittplatser för oss damer på Jula, där vi kan sitta och vänta på våra handlande män. Dagen avslutades med en fika på Coop Forum och några åkturer i myntbilen för barnen. (Och för Maken cirka 15-20 minuter i kassakö som det brukar vara fredag eftermiddag...)

För övrigt. Det här är makens och mina vinterskor. Nu när vi har byggt upp två garderober har vi någonstans att sätta makens skor, en i varje typ... Maken har storlek 47-48 och jag har storlek 36.

Det vänder

Äntligen vänder det. Jag har sagt det förut och fått ångra mig igen, men ändock. Nu vänder det. Barnen har sovit hyfsat flera nätter i rad! Maken och jag sover varannan natt med barnen och varannan i eget sovrum, så energin kryper sakta tillbaka.

Det sjuka är att allting man gör blir så mycket effektivare. Jag får ut så mycket mer av en dag nu än förra veckan. Det har känts som jag hasat fram i slowmotion. Som att jag arbetar under vatten eller har fotboja på mig. Allting blir såååå tungt och jobbigt men måste ändå göras. I dag har jag tvättat flera tvättar, vi har fixat garderoberna till hallen, lekt med barnen, städat nedre våningen och ändå tog vi det lugnt i morse!

Vår nya söndagsritual har blivit SNL på kanal 9. Barnen har inget att säga till om, inget Mamma Mu eller Disney Junior. Det är bara för dem att acceptera att mamma och pappa ska se SNL. Astrid har ändå accepterat det för hon blir glad när vi skrattar. :-)

Kallad till intervju

Blev förvånad och glad i dag när jag blev kallad på intervju den 27 januari för en informatörstjänst! Samtidigt trivs jag bra på det jobb jag har nu, men det är ju inte säkert att jag skulle erbjudas jobbet heller.

I all fall har jag fokuserat på lugn den här veckan. Kanske man skulle börja med mindfulnes? Jag inser att jag inte hinner mer eller gör ett bättre jobb om jag stressar, snarare tvärtom. Jag har ändå svårt att låta bli att stressa och det känns som allt jag gör gör jag i slow motion och stressar då ännu mer. Magkatarren och tröttheten kommer som ett brev på posten.

Men nu ska jag andas och försöka ta det lugnt.

En kärleksförklaring

Jag har fått det bästa i livet. Det som inga pengar kan köpa.

Min man

Som är min bästa vän, min stöttepelare, tvillingsjäl och älskare. Jag kommer aldrig att kunna finna en bättre man, någon som passar mig bättre än vad han gör. Det är skrämmande eftersom han nästan inte har några brister alls. Även de dagar då jag irriterar mig på småsaker kan jag tänka att det är tur att han inte är perfekt för då kanske jag inte skulle älska honom lika mycket. Redan från start har vi kommit otroligt bra överens och nästan aldrig bråkat eller höjt rösten åt varandra. Vi fick höra att det kommer med åren och särskilt under småbarnsperioden. Men så har det inte blivit. Nu är det snart åtta år sedan vi träffades och vi bråkar fortfarande inte. Vi har gått igenom en otroligt tuff småbarnstid där vi har hjälpt och stöttat varandra för att klara oss utan sömn och egentid.

Mina barn

De underfundiga små själarna som kommit ut ur min kropp. Vilken fröjd det är att få sätta nya människor till livet och få äran och uppdraget att lära dem vad som är rätt och fel här i livet. Det är en stor uppgift, mina barn kommer att lära sina barn som i sin tur lär sina barn... Vår uppfostran kan vara grunden för oändligt många människor i framtiden.

Just våra barn är naturligtvis de finaste, snällaste och bästa barn som vi kunnat få. Varje dag bjuds vi på skratt och gråt, kramar, frågor och massor med nya sätt att se på livet.

Min familj och vänner

Jag har sådan tur att jag gift mig in i en familj där man bryr sig om varandra. Och dessutom kommer jag själv från en familj som gett mig en stabil grund och dit jag vet att jag alltid kan vända mig när livet är tufft.

Sådant kan pengar aldrig köpa, det är en rikedom större än vad som kan räknas i metall och papper.

Söker uppåttjack

Var är all energi? Har ingen till övers. Det känns som att man inte ens har tillräckligt för att klara det vardagliga med barnen, diskplock och städning. Och så vill man göra det där extra som sätter krydda på vardagen, men det finns inte kraft.

I dag åkte vi i alla fall till Makens bror med familj för att gratta svägerskan. Men det känns som ett omänskligt projekt bara att klä på barnen och ta sig iväg... Tur att jag har synskadan att skylla på så maken måste köra bilen. För jag kör inte längre om jag inte behöver. Istället slumrade jag fem minuter i baksätet.

Temat Snöskottning fortsätter. På förmiddagen var vi till svärfars hus och skottade fram ytterdörren eftersom de är bortresta. Det tog maken och mig en halvtimme att skotta en spadbreddsgång mellan väg och dörr... Då hade vi varsin spade och skottade från var sitt håll. Plogvallen var en meter hög och cirka en och en halv djup att jobba sig igenom. Får fortsätta där i morgon. rmarna på mig var för möra efter gårdagens skottning av altantaket.

Blir nog till att köpa Ginseng eller något annat uppåttjack.

Snö, bajs och diskning

Snö snö och mera snö. Det sista dygnet har det VRÄKT ner här.


Ylva får prova på att diska själv för första gången, med säkerhetsstolar förstås. Där stod hon i 45 minuter, innan vi med våld fick henne därifrån...


Ringde till synrehabiliteringen i dag, men de hade inte fått min remiss. Men de ska i alla fall göra en bedömning över vad jag behöver för hjälp. Blir ganska säkert ett och annat psykologsamtal efter mitt breakdown hos ögonläkaren... Det jag hoppas på är att jag ska få nya glasögon/linser med inbyggt UV-skydd till en rimlig kostnad.
Ylva chockade oss i dag genom bajsa på pottan själv för första gången! Hon bajsade bokstavligt talat PÅ pottan, men vad gör det? Vi blev otroligt glada. Endast 18 månader är hon ju! Hon var blöjfri och gick själv dit och satte sig! :-)

Vill skaffa linser

I morgon ska jag ringa synrehabiliteringen på NUS. Jag behöver nya glasögon, men funderar på att kanske försöka med linser igen. Jag har testat det förut, men blev då så himla torr i ögonen. De glasögon som jag har just nu är gamla och repiga och gör att synen störs mer än nödvändigt. Därför funderar jag på linser. Det går ju dessutom få linser med UV-skydd och om jag förstått saken rätt är det viktigt att skydda mot solens strålar när man har maculadegeneration.
Ett samtal får det bli i morgon för att veta om det är något mer jag måste tänka på när jag besöker optikern.
Mysig snö i dag förresten, skulle tippa att det kommit ca 30 cm!

Inverterad prinsesstårta

Astrid i nyårsstassen.


Ylva i Astrid Lindgren-utsyrseln som hon fick av en kompis mamma.

En mycket bra helg har det varit. Vi firade nyår med Makens familj, först hos svägerskan där vi åt förrätt och varmrätt. Sedan fortsatte vi hit där vi åt efterrätt efter att barnen lagt sig. Makens bror med familj sov över här, och det är alltid trevligt med morgonsällskap! Det är lättare att kliva upp då.
I dag har vi, efter att gästerna åkt, varit ute och åkt skrana på tomten. Vi har en inverterad prinsesstårta till tomt, det viss säga att den ser ut som en asiatisk risodling, förutom vattnet då. På våren finns det i och för sig vatten, då är den nedersta delen av gräsmattan sank som träskmark... Men nu är risodlingen perfekt som pulka/skranabacke! Efteråt gick vi in och åt en laxmiddag med äppelpaj och vaniljvisp till efterrätt. Efter det spelade vi Astrids nya bingospel från Drömmarnas trädgård. En ljuvlig nyårsdag som gav en fingervisning om det nya året. Vi har nog tagit oss igenom den värsta småbarnstiden och snart kan även Ylva vara med och spela spel med oss övriga i familjen.
Det är så roligt att se att Astrid har förstått grejen med sällskapsspel. Nu kunde hon utan problem umgås med sina kusiner som är tre och fem år äldre en henne själv.
Kom på mig själv att tacka ja till en telefonförsäljare som sålde prenumeration på tidningen Allas för några veckor sedan. Tog en 8 månaders prenumeration och hoppas att kunna läsa tidningen utan alltför stora problem under den tiden.
Nyårslöftet får bli en klassiker: Motion och nyttigare mat. Jag har aldrig varit i så dålig form som nu... I morgon börjar jag jobba igen, denna gång med tillsvidareanställning. Reporter, men utan kamera, mobil, dator eller nycklar till redaktionen... Så första arbetsdagen får gå åt till att fixa ovanstående.
God fortsättning till er alla!