Våra barn sover skitdåligt. Vi det här laget känner alla till det. Vi har haft tre år av dålig sömn och nu börjar det verkligen tära rejält på mig och maken. En bra natt är när vi får sova tre timmar i sträck utan att bli väckta. Oftast blir vi väckta runt tio gånger per natt. Det är kissning, vattendrickande, gråt, mardrömmar, för kall, för varm, för kissig blöja etc.
Nu har det gått så långt att jag vill beama mig bort från min egen familj ibland. Och det får inte en mor tänka.
Då är man en dåligt mor.
Jag tror inte att jag är en dålig mor, men jag är en trött mor. En mor som behöver sömn. Nu funderar jag och maken på hur vi ska lösa det här, för sömnproblemen för våra barn verkar inte växa bort. Kanske blir det en sista-minuten-charter för oss om vi får barnvakt. Kanske får barnen sova borta två nätter och vi får vara för oss själva. Någonting behöver vi göra eftersom vi snart går på knäna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar